Ubuntu

Granne med centret bor Rosamel, en pensionerad larare som alltid ger oss ett leende, nagra vanliga ord och ett par citroner fran tradet i hennes tradgard nar vi genar over hennes gardsplan. For nagon dag sedan var hennes man pa besok, han bor annars hos sin fjarde fru, ett antal kilometer darifran. De bjuder oss in i sin hydda, dar Rosemel bor tillsammans med sju av sina barnbarn. Likt manga manniskor vi mott borjar hennes man, utan att nagon direkt fragat, beratta lite av sin livshistoria.

81 ar gammal, ar han sedan lange pensionerad men har nu en egen liten klink pa bakgarden. Medan vi sitter dar och pratar hoppar han plotsligt upp och staller sig stadigt pa ett ben. "Sa har kan inte manga av gamlingarna som soker hjalp hos mig gora", berattar han. Jag som aldrig sett en sa pigg 81-aring, och an mindre i Kenya, forvanas inte over hans pastaende. "De dricker for mycket i unga ar", konstaterar han dystert. Sjalv har han arbetat hart for att kunna forsorja sin familj och darfor aldrig haft rad med sadant, forklarar han. Med fyra fruar och 21 barn, fodda mellan 1949-1987, har han behovt varenda schilling. "Och det ar bara karnfamiljen ska du veta", utbrister han, road over min forundran. Pa sin klinik undersoker han foraldralosa barn utan betalning, vilket tar upp merparten av hans tid. Da och da stoter han pa ett barn som star helt utan omsorg och kan da inte annat an att erbjuda dem ett hem. Allt som allt, med barnbarn och barnbarnsbarn ar de nu 91 stycken i familjen konstaterar han stolt.

Afrikansk solidaritet och storfamiljens omsorg ar ingen myt. Den har raddat manga liv och har spelat en viktig roll i kampen mot hiv/aids. Ubuntu ar ett uttryck, som bland annat Desmond Tuto har anvant, for den medmansklighet men ocksa kanslan av anvar och forpliktelse att ta hand om varandra som praglar manga samhallen i sodra Afrika. Uganda var det forsta landet som hade en kraftigt sjunkande andel hiv-positiva, vilket manga har forklarat med just ubuntu-filosofin. Det kan vara att informera varandra om risker och betydelsen av att andra beteende, besoka och hjalpa de som ar sjuka eller ta hand om de barn som lamnats ensamma. Att ge det man kan och dela med sig av det man har.

En sadan grund i ett samhalle torde vara idealisk for den som har medlena att hjalpa ytterligare men vad jag upplevt hittills ar att nagon sadan forstelse inte finns hos bistandsgivarna. De stora bistandspengarna slungas ut och skapar stor sprickor i samhallena de traffar. Manniskor som

tidigare kampade tillsammans agerar nu pa olika hall for att fa del av kakan. Istallet for att vanda sig till sin granne, forvantas hjalpen komma utifran. Man slutar soka efter egna losningar utan satter sin tillit till de som lovat hjalpa. Ett samhalle som alltid klarat sig sjalvt ar nu beroende. Det ar ett konstruerat men inte mindre riktigt eller akut beroende.

Att manniskor hellre skulle lata sig matas an att skaffa maten sjalv tror jag inte pa men situationen ar ofrankomlig nar en lite donation fran en generos valgorare i vast ar mer an frukten av ett helt ars hart arbete fran morgon till kvall. Bistand har blivit en industri i sig. Projekt skapas som passar inom de internationella bistandsgivarnas ramar men ignorerar kunskapen om det egna samhallet. Om USA:s agenda sager att avhallsamhet ar vagen till att forebygga hiv, kommer det att predikas trots vetskapen om att den informationen inte kommer hjalpa din syster nar hon ar gammal nog att ta sina egna beslut eller helt enkelt gifter sig in i ett polygamt aktenskap. Allt for att fa del av de stora pengarna som oronmarkts for politiska syften i vast.

Att bistand behovs for att hantera den forodande situation som bland annat hiv/aids har skapat i sodra Afrika ar klart men for att inte forstora mer an vad det hjalper kravs en forstaelse for kultur och redan existerande skyddsnat. Att ta ifran manniskor ansvaret for sig sjalva och sin egen situation ar inte en bra borjan.