Honduransk jul?

Hur firar man jul i Sverige? Fragan dyker upp titt som tatt och visst berattar jag om lucia, kottbullar, sno och barrdoftande julgranar men slutsatsen blir alltid att grundkonceptet ar det samma som har, mat och familj.
I sann IKEA-anda borjade julen i Honduras forberedas redan i slutet av september. Affarerna fylldes med blinkande renar, minst tva meter hoga plastjulgranar och gigantiska plasttomtar. Dekorationerna verkar i allmanhet ga efter mottot, ju mer det blinkar, ju storre och ju farggladare, desto battre ar det. Konsumtionshysterin har succesivt pumpats igang for att snart na sin kulmen
Det massiva amerikanska inflytandet praglar aven julen. Det ska till mycket innan det honduranska samhallet reagerar pa politiska handelser men skulle president Zelaya folja sin venezulanska kollega och forbjuda de amerikanskinfluerade julgranarna skulle jag tro att statskuppen skulle vara nara. Dock far de oandliga snabbmatskedjorna denna tid sta tillbaka for den traditionella maten. Som till exempel honungs- och mjolkindrankta brodbitar eller majspuré fyllda bananblad,aven kallade tamales. Jag lovar att senare meddela vilken annan mat det var jag valde bort julskinkan och kottbullarna for.
Lite svensk julstamning har vi anda lyckats fixa. Svenska ambassaden kallade till luciakorstraning och da ar det klart man staller upp. Tva ganger letade vi oss upp till det harligt sparsmakat designade kontoret dar vi med ett tiotal ambassadsfolk, instangda i ett elegant konferensrum, ovade tipp tapp. Det var med blicken fast framat och med full koncentration jag forsokte fordriva mina skrattimpulser infor denna nagot absurda situation. Inte blev det lattare av att nagra var honduraner och gjorde sitt basta for att hanga med i de konstiga texterna om stalledrangar och pepparkaksgubbar. Till slut kom anda dagen och i ambassadschefens alldeles overdrivet stora men vackra hus samlades alla Tegucigalpas svenskar. Lite stappalande men med ratt stamning utforde vi vart upptradande och sedan overraskades vi av ett alldeles riktigt, svenskt julbord. De senaste manadernas besokare hade alla fatt tagit med sig en flaska glogg, en sillburk eller kanske ett paket pepparkakor. Med flera kilo julmat i magen och nagra nya kontakter lamnade vi ganska nojda denna instangda varld.
Lite akta adventskansla skapade Jossan och jag nar vi bjod in vara narmaste vanner till adventsbak. Med ”absolut christmas” pa hogsta volym, solen stralande in genom fonstret, lussebulls- och pepparkaksdegarna forberedda, koket doftande av glogg, lyckliga over vara nyfunna pepparkaksformar och sjalvklart barande blinkande och sjungande tomtemossor forsokte vi sprida charmen i traditionen med lussebak. Nagot skeptiska over detta underliga satt att traffas pa gjorde de anda sitt basta for att trycka ut nagra pepparkakor.
Trots att jag kommer gora mitt basta for att njuta av den honduranska julen kommer mina tankar alldeles sakerligen vara hos er darhemma. Njut av att vara tillsammans och spara nagra skinkbitar at mig.